Uppgift 4 – Analys av Aftonbladet.se

1. Materialval
Aftonbladet är kvällstidningarnas kvällstidning. Rubrikerna lyder ofta ”Vi har hela listan” eller ”Du kan dö av din vanliga värkmedicin”. Ska man använda ett samlande begrepp för innehållet på sajten så är det ”en salig blandning”. Aftonbladet är ofta först med nyheter och de har alltid rubriken ”Senaste nytt” väl synlig på sidan. Innehållet under senaste nytt uppdateras ofta. Man har också diverse underavdelningar som exponeras olika mycket beroende på vad som händer under dagen och under veckan. Just nu får den nya ”undersajten” Wendela mycket plats. Wendela är Aftonbladets avdelning för relationer, och idag (081124) kombinerar man relationerna med ett av Aftonbladets andra stora favoritämnen: kändisar, i en artikel om helgens stora kändisbröllop i Stockholm. Artikeln exponeras som andra artikel på första sidan. Men vilket ämne som helst kan hamna som ”toppartikel” utom möjligen kultur. Aftonbladet har en undersida med namnet Kultur men det är ytterst sällan någon nyhet därifrån hamnar på nyhetsplats. Med undantag för en gång om året, när Nobelpriset i litteratur presenteras.

Tidningens främsta resurser verkar läggas på sport, ekonomi, nöjen och hälsa. Till ämnet hälsa hör avdelningen ”Viktklubben” som får mycket plats på första sidan, oftast med flera puffar. Aftonbladet har också den speciella kändissajten ”Klick” som är en egen sida precis som ”Nöjesbladet”. Exakt vad som skiljer de båda undersidorna lyckas jag inte förstå eftersom de har samma rubriker i vänstermarginalen. Under ”Aktuellt just nu” kan man läsa allt om olika dokusåpor, musik och TV. ”Klick” och ”Nöjesbladet” har flera bloggar, bland annat ”Klickbloggen” där man får ”följa med i en kändisreporters bröstficka”. Om man ska döma av antalet kommentarer så är det inte många som vill det.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att materialet på Aftonbladet.se är både seriöst och oseriöst, allvarligt och tramsigt, stort och smått. Det enda som jag letar förgäves efter är långa, reflekterande och analyserande artiklar. Det mesta håller sig på ytan för att möjliggöra snabb läsning.

2. Målgrupper

Det omedelbara intrycket är att Aftonbladets målgrupp är ”svenska folket”, med betoning på folket. Jag söker efter information om sajten och hittar sidan ”Aftonbladetkoncernen”. Under den inte helt logiska rubriken döljer sig intressant information om mål och målgrupper. Aftonbladet säger sig vilja ”ge röst åt vanligt folk”. Mitt intryck visade sig alltså stämma, inte så förvånande men det är ärligt att redovisa sina avsikter vilket tidningen gör på denna plats under den folkliga rubriken ”Varför skriver ni som ni skriver?”. De säger sig också vilja vara ”kritiskt granskande, sann och saklig”. Hur bra Aftonbladet lever upp till epiteten sann och saklig kan diskuteras men det känns bra att de strävar mot att göra det i alla fall.

Man kan också läsa att ”Målsättningen är att innehållet ska spegla svenska folkets intressen.” Och att man gör detta genom att ha bredd och inte djup.

3. Sajtens struktur

Första sidan är uppbyggd med huvudrubriker i mitten. Huvudrubrikerna är stora och braskande. Artiklarna byts ut många gånger under dagen, ofta flera gånger i timmen. Det är ett sätt att locka folk att gå in på sidan flera gånger under dagen. Genom att uppdatera hela tiden gör man att intrycket av att vara först med det senaste förstärks. Det finns en meny med länkar till tidningens olika avdelningar till vänster, listan är väldigt lång och rubrikerna är placerade i bokstavsordning och oftast kryptiskt kortfattade. Här hittar man till exempel rubrikerna ”Jul”, ”Pryl” och ”Ryssland”. I högermarginalen har man videolänkar överst följt av puffar för de olika undersidorna.

Allra överst finns de senaste nyheterna med rubriken ”Just nu”. Ungefär mitt på sidan listar man de senaste nyheterna. När händelserna är lite för inaktuella för att få beteckningen ”just nu” hamnar de under ”senaste nytt”. Aftonbladet har ofta temasidor om olika ämnen man vill belysa. Just nu är det ”Vågar du bli gammal – en artikelserie om den svenska äldrevården” och ”Stor hantverkarguide”.

Om man blir medlem i Aftonbladets Plus-klubb och betalar 19 kronor i månaden får man tillgång till specialartiklar och bildspel. Den här funktionen är tidningen ganska ensam om bland nättidningarna i Sverige och jag funderar över om det lönar sig.

Aftonbladet har många interaktiva funktioner på sin sajt. De har alltid varit tidiga med att använda ny teknik och de har varit först med både opinionsundersökningar, där läsaren bara genom ett knapptryck kan säga sitt i aktuella frågor, och med chatter och forum.

Speciellt för Aftonbladets struktur är också de irriterande pop-upfönstren med reklam som tvingar besökaren att ha blockerat den funktionen för att stå ut.

 

4. Bilder
90% av bilderna på Aftonbladet.se innehåller människor. Det är ett bra knep för att väcka intresse. Bilderna på första sidan är ofta i så kallat letterbox-format, långsmala, horisontella bilder för att undvika att bilderna stjäl för mycket utrymme från artiklar och rubriker. Man använder också ofta glassiga bildbyråbilder (köpta eller inte) när man ska illustrera mat, skönhet och relationer. Bildspel är vanliga, ofta på modesidorna och på kändissidorna.

  5. Multimedia

Tidningen använder sig inte av så mycket multimediafunktioner. Man har ”Aftonbladet TV” där man visar videoinslag under olika nyhetstema som de mer självklara rubrikerna ”Inrikes”, ”Utrikes” och ”Dokumentärer” samt de mer mystiska ”Svenska hjältar” och ”Robotextra”.

 

Det finns också en avdelning vid namn ”Mitt klipp” dit läsarna kan skicka sina egna videoklipp på till exempel skrattande bebisar och lekande katter. Videoinslagen innehåller mycket reklam som man tvingas se för att få tillgång till klippen. Det är irriterande. Rubrikerna är också ibland onödigt intetsägande. Vad kan man vänta sig att få se under ”Robotextra” egentligen och varför har man valt just den rubriken? Jag undrar också varför man valt att kalla det ”TV” när det egentligen är video, eller flashanimationer.

 

6. Formgivning

Aftonbladets design är allt annat än stilren. Den är påträngande, skrikig och rörig. Men den fyller säkert sin funktion att locka läsare att klicka runt på olika rubriker och får dem att fastna i artiklar om ”Slå en kluckande strike med en djupfryst kalkon” eller ”Nya stilar i 90210″ (exempel från idag 081124). Om man jämför Aftonbladets formgivning med DN:s eller Expressens så ter de senare sig som rena minimalisterna. Aftonbladet skriker högst och gällast.

 

7. Språket

Aftonbladet använder sig av ett enkelt, direkt språk.Tidningen drar sig inte för att använda talspråk och vardagliga uttryck som ”käften”, ”zappa” och ”askul”. Meningarna är korta. Texten lättsmält. De redovisar själv sitt sätt att skriva under rubriken ”Varför skriver ni som ni skriver?”: ”Aftonbladet är ett känslomedium som i sitt ämnesval och sin presentationsteknik talar direkt till läsarens hjärta och grundläggande mänskliga känslor.”

 8. Rubriker och länktexter
Det finns en speciell kvällstidningsjargong och den behärskar Aftonbladet till fullo. Rubrikerna vill locka, få en att haja till genom att uppröra eller roa. En typisk rubrik är
 

Så mycket bättre blir din ekonomi nästa år

eller
Vågar du bli gammal?

Man använder sig av ett direkt tilltal, allt för att dra in läsaren i texten och få dem att vilja läsa vidare. Länktexterna är oftast en beskrivning av vad man får läsa om man klickar vidare, inte bara ”Läs mer”. Tidningen använder sig av länktexterna på samma sätt som en ingress, för att locka till ytterligare läsning, man fångar intresset. Exempel:

RubriK: Benke fånge i äldrevården länktext: 85-årige Benkes son slåss för sin pappas människovärde citat: ”Det är lågt att inte ta hand om den generation som byggt landet”. Att låta länktexten följas av ett citat är också ett grepp Aftonbladet använder för att få läsaren nyfiket klicka sig vidare.

 

9. Övriga synpunker och omdöme

 Aftonbladet är Nordens största tidningsajt med 2 miljoner besökare varje dag. Så uppenbarligen fungerar deras webb mycket bra. Min kritik är egentligen en kritik av själva kvällstidningsjargongen och det hör ju inte hemma i en analys av själva webbplatsen. Själv föredrar jag att hämta mina nyheter från Expressen.se. De känns seriösare på något sätt, kanske på grund av den, i dessa sammanhang, lugnare och mer stilrena layouten. Aftonbladet är för påträngande och skrikig. Men min erfarenhet är att Aftonbladet är snabbare på att uppdatera och att ändra nyheter. Är det något jag vill ha allra senaste uppdateringar om då är det Aftonbladet.se jag besöker. Men estetiken stör mig. Deras bildspel är ofta slarvigt gjorda med lågupplösta, suddiga bilder och felaktiga bildtexter. Jag kan inte riktigt bedöma deras multimediafunktioner eftersom jag aldrig tittar på TV-klipp på kvällstidningssajterna då reklamen är allt för påträngande och inte går att komma förbi. Deras vänstermeny är också onödigt lång och kryptisk vilket försvårar navigeringen. Mitt betyg till Aftonbladet är 3 av 5.

 

Pimp your pet – eller pynta din pudel

(En brasklapp med tanke på att bloggen ju kan råka bli läst av andra än lärare och kursdeltagare: texten nedan ska tas med en rejäl nypa salt både  med tanke på fakta och med tanke på seriositeten. De flesta av ”nätbutikerna” är påhittade, men inte alla.) Textens tänkta placering är i en glassig tidning för framförallt unga kvinnliga läsare: VÅRA GOSIGA VÄNNER.

  

Visst vill du göra dina älsklingar julfina och skämma bort dem riktigt mycket i jul. VÅRA GOSIGA VÄNNER visar dig hur du gör oavsett om du delar hem med en papegoja, en pekinges eller en ponny.

Jul om katten själv får välja
De flesta katter skulle säkert nöja sig med en jul bestående av lite lojt lekande med julgranskulor, lite kloväss på granen och kanske en och annan sill. Men även en katt kan lära sig att kompromissa för att göra sin ägare nöjd. För bara några år sedan var utbudet magert om man ville göra sin katt riktigt julfin. Butikerna erbjöd på sin höjd en tomteluva. Men tack vare att näthandeln har expanderat, och enklare tullregler gör att vi kan handla från hela världen, är de mest fantasifulla kattkostymer tillgängliga bara genom några enkla knapptryckningar. Varför inte låta Måns ståta som Tomtens egen ren i en gullig Rudolphmössa?

 

Kattkostymen kommer från Petworld

 

Om man satsar på en lite mer exklusiv dräkt till katten så vill man ju gärna att djuret ska stråla lite extra. Och en gång om året kan man faktiskt kräva att misse ska ta sig ett bad. Numer finns det riktigt bra kattshampoo med glansgivande tillsatser och efter julbadet kan man polera pälsen med ett sämskskinn för att få till den där riktiga glansen. Klorna lackeras med fördel röda med hjälp av till exempel Proud Pussys produkter. De har även nosfärgen som behövs för att sätta pricken över i: Rudolphs röda mule.När nu kisse utstått en förnedrande förvandling till Rudolph med röda mulen är det dags att ta i tu med din del av överenskommelsen: julklappen till din älskling. Det finns mycket att välja på. Amerikanska butiker har som vanligt mest. Och det finns många färdiga ”Cat gift baskets” att klicka hem.

 

  
”Purr-fectly spoiled cat basket” från Cat´s play

I korgarna, som man ju faktiskt också kan göra själv, finns både godis och leksaker. Vill du att din katt ska bli kvarterets ledare så köp det absolut senaste inom kattleksaker:en liten maskin som skickar ut laserstrålar vilka katten älskar att jaga.

 

 

Bada beam, laserleksak för katten. Från Cat´s play

 
En hundlik jul
Att välja en passande kostym till vovven är inte lätt. Vad sägs om alv, ren, tomte, lucia eller varför inte en ängel? Fantasin vet inga gränser och en hund är nu en gång betydligt mer villig att göra matte till viljes, utklädningsmässigt. Det finns ingen övre gräns för hur mycket betalt de största djuraffärerna på marknaden kan ta för sina intrikata dräkter. Vårt tips är helt enkelt att du syr din egen juloutfit till din pälskling. Lämpliga mönster hittar du så klart på Internet. Amerikanska Simplicity har allt.

Mönster för alla högtider hittar du hos Simplicity

Hunden måste också få sitt julgodis. Men eftersom hundar är betydligt mindre kräsna än sina morrhårsförsedda husdjurskollegor kan vi hundägare komma betydligt billigare undan. Antingen förser du helt enkelt hunden med lite rester från julbordet, det mesta går hem, eller så följer du vårt läckra recept på hundgodis:

 

 

 

Även våra minsta små
Du kanske tror att det inte går att göra burfåglar julfina. Men se VÅRA GOSIGA VÄNNER har tips för alla!  Du blir säkert julfesternas samtalsämne om du klär på Polly en specialgjord tomtekostym. Alldeles nyöppnade Birds of a feather har specialiserat sig just på fantasifulla fågelkostymer.

 

 
Polly i kostym från Birds of a feather

 

Ännu ett roligt trick att imponera med under julens festligheter är att låta din papegoja eller undulat använda sina små bjällror till att spela Jingle Bells. Det kräver ganska lång träning men ingenting är omöjligt! För fågelägare är det allra viktigast att tänka på att julen kan upplevas som väldigt stressande av våra befjädrade vänner, fåglar är till exempel mycket känsliga för dofter och konstgjorda ämnen. Tänk på det innan du sprayar granen med grandoft eller placerar ut starkt doftande potpurri. Förändringen av hemmet under julen, med alla nya dekorationer och blinkande lampor, kan vara fatala för en känslig fågel Dessa tecken på stress är viktiga att hålla utkik efter: 

• Bitande
• Skrikande
• Fjäderplockande
• Äter mindre, eller ingenting alls
• Förändrad mängd eller storlek på avföringen

Se också till att ha ett första hjälpen-ask för fåglar hemma. Bra sådana kan du köpa bland annat hos Fly me to the moon

 

Beställ hos Fly me to the moon! 

 

Ponnypyssel
Att göra julfint i stallet är både lätt och roligt. Finns det något mer stämningsfullt än en granrisprydd box och en häst som roar sig med att försöka få tag på de upphängda juläpplena? Enklast pyntar du hästens hem med hjälp av granris, runda knäckebröd, sidenband och äpplen. Endast fantasin och säkerhetstänkandet sätter gränser! Tänk framförallt på att aldrig pynta med elektriska ljusslingor och dylikt. Det heter ju att ”curiousity killed the cat” men det är betydligt vanligare att hästar råkar illa ut på grund av sin nyfikenhet. Använd inte heller glaskulor eller häftpistol när du sätter upp julpyntet.

 
Hästens namnskylt fint dekorerad med plastkulor och granris

Lyckligast i djurvärlden blir hästen på julaftonsmorgon när den får en egen tårta gjord av knäckebröd, havrekli, äpplen och andra hästdelikatesser. Följ vårt recept så kan du inte misslyckas!

Härlig hästtårta
3 runda knäckebrödskakor
1 påse havrekli 1 liter vatten (att röra ut kliet med)
4 äpplen
5 morötter

 Rör ut kliet med vattnet, bred det på en av knäckebrödskakorna, dela äpplen och skiva morötterna. Det gör inget om det blir ojämna och stora bitar. Lägg på en tredjedel på första skivan, placera sedan ytterligare en knäckebrödsskiva ovan på den första och gör likadant. Avsluta med den sista knäckebrödsskivan och dekorera den med kli, äpplen och morötter.

FRÅN OSS ALLA TILL ER ALLA!

 

 En riktigt härlig husdjursjul!

Länkar till butikerna:
Birds of a feather
Cat´s Play
Fly me to the moon
Petworld
Proud Pussy
Simplicity

   

Ta från de fattiga och ge till de rika- Alliansen avslöjar sig

Ingrid, 62
Om ditt valspråk är “Var och en rår sig själv” eller “Själv är bäste dräng” då ska du rösta på ett alliansparti i nästa val. Sedan högerregeringen kom till makten 2006 har de fört en politik med det omvända Robin Hoodcitatet som rättesnöre.

Ingrid, ett offer för Alliansens politik
Ingrid Andersson är 62 år. I hela sitt liv har hon arbetat inom hemtjänsten. Ett jobb som är mycket slitsamt både fysiskt och psykiskt. En morgon för två år sedan kom Ingrid inte upp ur sängen. Ryggen var förstörd efter fyrtio år av tunga lyft i svår arbetsmiljö. Till en början blev hon sjukskriven. Den redan blygsamma lönen på 15000 kronor sänktes med 3000 kronor i månaden. Ingrid fick låna pengar av sina barn för att kunna betala hyran och äta sig mätt varje månad. Efter två år tycker Försäkringskassan att Ingrid inte längre ska vara sjukskriven. Hon ska söka jobb. Men vem anställer en 62-åring med utsliten rygg? Inte det privata vårdföretag där Ingrid jobbade tidigare. Som arbetslös har Ingrid ännu mindre pengar att röra sig med. Hela 5720 kr mindre än när hon jobbade. Ingrids a-kassedagar är snart slut och då återstår bara socialbidrag.

Samhällets skyddsnät trasas sönder
Efter Alliansens två budgetpropositioner har de tio procent svenskar som är allra rikast fått en tredjedel av alla ekonomiska förstärkningar. Klyftorna har ökat i samhället. Sjuka har fått se sin sjukersättning minska genom nya beräkningsregler. Taket i sjukförsäkringen har sänkts så att färre får ut de utlovade 80% av inkomsten. A-kassan har sänkts till rekordlåga 65% av lönen. Detta samtidigt som de dragit in de flesta stödåtgärder för arbetssökande.
Ingrid är bara ett av många exempel på att välfärdsamhället urholkas med hjälp av regeringens ofinansierade skattesänkningar. Samhällets skyddsnät har fått stora hål. Detta märks framförallt av de grupper som har det allra sämst i samhället; sjuka, arbetslösa och pensionärer. Moderaternas hjärtefråga, den slopade förmögenhetsskatten som man införde som en av sina första reformer, gynnar ett fåtal. 200 personer får 1 miljon eller mer i skattesänkning. Tveksamt om det motiverar Ingrid att rösta på ”de nya Moderaterna”. Deras ord om ett nytt ”arbetarparti” och ”minskade orättvisor” ekar tomma när man står med facit i hand.

Socialdemokraterna – ett mänskligare alternativ
Socialdemokraterna, Folkhemmets grundare, värnar även om de svaga i samhället. Vi som lever i ett av världens rikaste länder har råd att genom rättvisa och solidariska skatter se till att Folkhemmet inte raseras, att välfärden omfattar även samhällets allra svagaste individer. Sverige mår bra om medborgarna mår bra. Allt för många medborgare far illa i högerregeringens Sverige. Om inte vårt land ska förvandlas till ett U.S.A. i miniatyr där en stor del av befolkningen tvingas arbeta för svältlöner och där människor inte har råd att söka läkarvård när de är sjuka så är det hög tid att byta regering. Och det är dags för Alliansen att redovisa sin kanon. Ingen blir förvånad om det visar sig vara Matteusevangeliet 25:29:
“Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han
får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också
det han har.”

 

Intervju med Carl Barr, pensionerad sjöman (uppgift 1)

 Det är fyra minusgrader och mina olämpligt höga skor halkar på kullerstenarna när jag tar mig ner i hamnen. Det underkylda regnet gör det till en riskfylld uppgift att borda den lilla husbåten där jag bestämt träff med 85-årige Carl Barr, en åldrig sjöbjörn, som har lovat berätta om sitt liv för familjesidorna. Efter att ha tackat ja till en plåtkopp kokkaffe sätter jag på bandspelaren.

 

 I – Är du inte trött på havet och båtar? När ska du gå i land?

 

B –Jag har bott på en båt sedan jag var fjorton år gammal så för mig gungar det när jag är i land. Jag lämnar inte skutan, då får de sänka både mig och henne!

Carl Barr 1938. Fotot taget precis innan han mönstrar på trålaren Solweig.

 

 I – Fjorton år! Oj! Hur gick det till?

B – Morsan och farsan hade åtta munnar att mätta och jag fick välja mellan sjön eller att bli dräng. Och vem vill inte se världen? Äventyr förstår du!

 

 I – Kommer du ihåg din första resa?

 B –”Åff cårs”! Jag tog hyra som mässpojke på trålaren Solweig som gick på Bergen. Men jag fick nog av kocken i Aberdeen och mönstrade på en större båt: Aileen Allannah. Där fick jag skyffla kol så att det rök ur öronen. Eftersom jag var yngst fick jag börja med skitjobbet. Som trimmer står du tolv timmar i en kolbox och skyfflar koks till eldaren. Men det var en rolig tid ändå, man fick ju kompisar där, i kolboxarna. Och du vet, chiefen var bra så vi höll alltid steamen på toppen!

 

Carl skyfflar kol på Aileen Alannah 1939.

 

 I – Men oj vad det verkar jobbigt. Hur länge stod du ut?

 B – I ett år. 1938 lämnade jag Aileen i Newcastle. Jag hade hört att man kunde få bra betalt på de stora ångarna från Stevenson Line. Jag mönstrade på Bermudas. Det var en båt det, flicka lilla, femtusen ton! Men besättningen, vilka klåpare. Vi eldare hamnade i slagsmål med rorgängarna. De hamnade på fel kurs hela tiden och eftersom båten var så stor fick vi skyffla i tredubbla skift för att hinna med. Till slut fick jag nog, hade gått ner femton kilo av bara farten, tunn som ett rakblad. Jag mönstrade av i Valencia med gott om kulor.

 

 I – Familj, har du hunnit med det?

 B – Det beror på vad du menar. Damer har det varit gott om. Men jag har inte velat hålla mig till en enda. Jag har en dotter i Valencia och en son i Marseille. Men det är många år sedan vi sågs.

 

 I – Har du aldrig ångrat ditt yrkesval?

 B – Jo, en gång när jag var nära att bli levande kokt.

 

Steamern Bordeaux i storm på Biscaya.

 

 I – Kokt? Men hur gick det till?

 

 B – Det var på en gammal skorv i Bordeaux. Jag hade precis skurat rent ångpannan, utmattad som jag var somnade jag i kitteln. Jag vaknade av att vatten strömmade in över mig som en syndaflod. Samtidigt hörde jag hur de eldade där under. Nu är det slut för gamle Charlie tänkte jag och började läsa Fader vår. Men min tid var inte kommen. Jag fick en chans till tack vare att donkeymannen (klicka, scrolla ner och läs vad donkeyman är), en gammal skotte, saknade sin hacka som han hade glömt kvar nere i pannan.

 

 I- Vilken tur! Utan honom hade du inte suttit här idag.

 

Oj

och vad konstig bilden blev…men jag har inte tid att pilla med det nu.

Ett provinlägg

Jag tror att jag gillar blogspot bättre. WordPress är förvirrande. Men man vänjer sig kanske.

Nu väntar jag bara på att få svar på mitt inlägg i diskussionsforumet. Sedan kan jag sätta igång. Kanske redan på tåget upp till Göteborg och Bok& bibliotek…